Prioriteringar 

Varför är det långt-bort resor som är målet för så många? Som blir belöningen på något sätt för att man ”stått ut med sin vardag” tillräckligt länge? Är det inte bättre att försöka skapa en vardag man trivs med, eftersom det är vardag som utgör största delen av våra liv?

Den bästa belöningen för mig är att få vara hemma där jag trivs som bäst, med mina närmaste och våra djur. Jag vill kunna ha översyn över djurungar, odling och de tvåbenta ungarna. Sitta i solsken med en kopp kaffe och få lyssna på ankorna som plaskar i sjön. Att slippa tänka på ekonomi eller tider att passa är den finaste belöningen för mig. Jag kanske är ensam om det men så är det i alla fall. 

Jag värdesätter inte en massa prylar längre. De är inte permanenta ändå. Eftersom jag valt det livet med djur så är det dessutom inte bara att åka iväg oplanerat. Är det extra kallt eller varmt ute så är det extra tillsyn som gäller för bevattning bland annat (både djur och grönt). Men jag gillar det! Här är jag hemma och här är mitt rike där jag vet hur allt fungerar. Lätt som en plätt. 

Djuren och barnen går alltid före. Nöjesresor? Nej tack. Studieresor möjligen men då ska det vara en jädrans bra tajming…

Ha en fin helg!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s